De flesta som känner till min inredningssmak vet ju att jag gillar vitt och svart. VÄLDIGT mycket. Men minst lika mycket som svart och vitt, gillar jag grått och brunt. Gärna i kombination med varandra.

Alla bilder samt källor hittar ni via mitt Pinterest flöde.

Jordnära färger som gifter sig så fint. Mina ögon vilar, och det bruna ger den något svalare grå färgen värme. Cement och oljat trä, grått grovt linne mot nött läder. Klassiskt, lite rufft, andas kvalitet för mig. Svart vitt, grått och brunt. En palett man klarar sig långt med.

Varje år till lillajul brukar jag ta in en liten bordsgran. Några år har jag planterat en liten gran eller tall i kruka. Dom har torkat bort och dött trots flitigt vattnande, den torra inomhusluften har dom inte gillat. Ifjol testade jag istället ha en gran i vatten:

Den barrade så utav helsike och vi blev galna på att varje gång nån gick förbi så räckte vinddraget till för att det skulle rassla ner en hög med barr. Men så hur fixar man en gran som inte barrar men inte heller är plast?

Jag kom på att det låg en gammal prydnads’gran’ i garaget. Nångång redan på nittiotalet fick jag den i gåva. Den var då guldfärgad med knallblå kruka minns jag. Under studietiden fick den ett lager vit spraymålfärg och sedan dess har den legat övergiven. Men man kunde ju använda den som stomme i alla fall?

Mossa, järntråd och en toppstjärna av björknäver. Risken finns ju att även den här börjar skräpa vartefter mossan torkar men allt som inte är barr är en förbättring. Nu ska jag bara försöka hitta en snygg kruka till den också, tills vidare virade jag in den i lite brunt papper men en tjusig kruka borde göra den ännu bättre.

Är man som jag galen i horn av olika slag så är det ju fest när det är jul. Plötsligt är det ÄN mer tillåtet än vanligt att dekorera med horn överallt.  

Äkta, fake, porslin, plast eller med julgransbollar i. Horn hör verkligen julen till. Eller varför inte som julklapp åt cykelfantasten haha! Moniker cycle horns. 

Alla bilderna via Pinterest.

William är som bekant fanatiskt intresserad av fotboll. Och mer specifikt än fotboll så riktar sig hans passion utöver sitt eget fotbollslag till FC Barcelona.

Julklappsönskelistan är i år MYCKET kort.

1. Fotbollssaker
2. Ett FC Barcelona-rum
3. Fotbollsböcker

För tillfället ser hans rum ut så här KLICK. Samma tapeter sedan han valde dem då han inte var 4 år fyllda ännu. Det är inget fel på hans rum, alls. Det BEHÖVER inte göras om. Det är inte slitet eller tråkigt eller fult. Men det är inte ‘William’ längre. Det speglar inte hans intressen överhuvudtaget. Och så är jag ju rätt förtjust i makeovers som ni vet. Så nu ska vi se om tomten läser min blogg, för här är inspirationslistan:

Färgpaletten. Den utgår givetvis från favortilagets färger. Nåt annat vore ju otänkbart när tomten uppfyller pojkdrömmar.

Lakan från Jysk. Mamma hade väl inte direkt tänkt att hon nånsin skulle inreda med lakan med fotislogo på men nu var det ju Williams julklappslista det här och inte mammas.

Den nu turkosa helikopterväggen kunde med fördel målas mörkblå. Kalklitirs cobalto tack, Tomten.

Rött, blått, vitt, en liten dos gult. Stjärnor, ränder, siffror och bokstäver. Plats för medaljer, diplom och den växande samlingen fotbollar. Snälla rara tomten.

(Och alla bilder har jag skamlöst igen snattat från Pinterest genom att söka på ‘red and blue boy’s room’ och ‘soccer themed kids room’)

Nya katalogen för TineK’s vår-sommar 2015 kollektion släpptes några dagar sedan. Som alltid älskar jag allt hos TineK. Men extra glad är ju jag över att det är mycket dovt blått bland textilierna. Jag som snöade in mig totalt på indigonyanser i förra våras fortsätter gärna med den blå batik-färgade trenden ett tag till.

TineK är verkligen drottningen av dova, naturnära nyanser. Älskar ALLT med dom här bilderna.

Lite i taget samlar jag dem på mig. Detaljerna. En del har jag haft länge, en del är nya. De som hänger med från barndomen på ett eller annat sätt är extra kära förstås.

Det lilla indiska vitrinskåpet är ett Findit fynd från några år sedan, HÄR bloggade jag om när jag fyndade det. Den fyrkantiga lilla korgen och det silverfärgade skrinet inne i skåpet loppisfynd. Den lilla snirkliga spegeln är Made in Thailand och var ursprungligen guldfärgad. Också den lilla grodan av trä är hemsläpad från Thailand i en kappsäck, lika som benporslinskopparna med guldkant inne i skåpet.

Snäckan har jag själv plockat på en strand på en ö långt långt ut i havet nära Kambodjanska gränsen i mitten på åttiotalet dit mamma, min bror och jag blev utskjutsade i en fiskebåt för att bo med en fiskarfamilj som bodde där ute. Dit blev vi lämnade med löfte om att bli hämtade efter nån vecka, utan telefonkontakt eller andra möjligheter att ta oss hem om nåt hade hänt. Vi sov på golvet under myggnät i en hydda på pålar och jag minns att vi hade med oss flera stora ficklampor dit då vi åkte som vi lämnade åt familjen för elektricitet fanns ej. Men vackra stora snäckor som vi plockade, den här är den minsta av dem.

Det marockanska brickbordet har ni sett många ggr förut. Jag ÄLSKAR det. Inbillar mig att det är ännu mer kärt när det inte är ett nytillverkat ‘modebord’ i masstillverkningsmodell (även  om dom också är supervackra det sticker jag absolut inte under stol med) utan funnits hos oss i många år redan, först på sommarstugan och sedan hemma i ‘stan’. Och innan dess, i min pappas ägo i tiotals år sedan han roadade hem det från Iran innan jag ens var påtänkt.

Suckulenterna är de enda blommorna frånsett orkidéer och kaktusar som överlever i min vård. Den lilla silverfärgade krukan/burken/skålen är från Thailand den också,  jag har många av dem i olika storlekar. Och det lilla indiska träskrinet är ett loppisfynd från i höst och ingår i en serie på tre små träskrin som går att lägga inuti varandra varav det här är det minsta. En annan dag kan jag visa er hela serien jag är riktigt nöjd med det fyndet faktiskt!

Idag har jag bland annat bläddrat igenom mängder med gamla foton från några år tillbaka, och då slog det mig att jag kanske kunde visa lite bilder från vårt förra hem, radhuslägenheten vi bodde i under fyra års tid innan vi byggde huset.

Bilderna är ju inte fotade med tanke på att visas upp, jag gick helt enkelt en runda med kameran i samband med nån visning då vi hade städat för att ha som minne för framtiden hur det hemmet hade sett ut. Here we go:

Man kom in i en typisk smal hall med förvaring längs ena hela sidan. Till vänster ur bild hade vi hela väggen med spegelskjutdörrar från golv till tak. William är cirka 2 år på bilden skulle jag uppskatta.

Från hallen kom man in i badrummet:

Inget speciellt alls där, väldigt basic men jag minns att jag uppskattade att det fanns plats för skötbord inne på själva toan. Bastu fanns också.

Följande dörr i raden ledde till det större sovrummet i nedrevåningen. Då vi först flyttade in och övervåningen inte ännu var byggd var det här Magnus och mitt sovrum och William sov i spjälsängen i det här rummet med oss. Senare när vi flyttat till övervåningen var det här arbetsrum/gästrum.

Det fanns ytterligare ett pyttelitet sovrum på nedrevåningen som fungerade som lekrum men det finns exakt NOLL bilder på det rummet, antagligen för att det aldrig var i fotodugligt skick.

I hallen mellan tamburen och kök/vardagsrum stod ett piano som ingen av oss kunde spela på:

Vardagsrum och kök satt ihop i ett enda öppet utrymme, köket till vänster:

Och vardagsrummet till höger:

Där skymtar också trappan till övervåningen som vi började bygga genast vi flyttade in för att hinna få den klar till Elias var beräknad att födas.

 Övrevåningen bestod av ett enda stort rum (+en förvaringsskrubb), här sov vi hela familjen tillsammans eftersom pojkarna var så små och jag sprang skytteltrafik mellan dem båda hela nätterna.

Spontant när jag ser på bilderna som jag inte tittat på på flera år så tycker jag vi hade det ganska avskalat och snudd på tråkigt inrett. Och prydligt. Jisses ändå. Det var nog mindre rådd med två små barn än med tre stora får man konstatera. För sådär undanplockat blir det ALDRIG mer hos oss nu.

Mycket vitt, brons och brunt, förutsägbart och ganska opersonligt frånsett några få thailändska detaljer men så får man komma ihåg att vi var unga och fattiga då vi flyttade in här. Inredningstrenderna såg också annorlunda ut mot nu, mönster fanns i princip inte alls just då känns det som.

På det stora hela blir jag ganska sentimental när jag ser på dom här bilderna och minns allt stort som hände under dom åren och hur bra vi ändå trivdes i det hemmet. Och det var så ENKELT. Att bo i ett mindre radhus med få kvadratmetrar, liten trädgård att sköta och tusen ggr färre saker på to-do listan jämfört med egnahemshusboende. Ändå trivs vi ju utmärkt också nu med den boendeform vi har nu.

Just nu söker jag febrilt inspirationsbilder av badrum på Pinterest. Vårt badrum är oerhört basic, avskalat och tråkigt så jag ska försöka piffa till det lite med små medel. Vita väggar och beige golvklinkers, vita skåp. Och där är det.

Lite rustika detaljer, snäckor, korgar, burkar av trä och keramik. Vad tror ni?

Det var ju redan långt innan jul jag beställde fejkbuffelkraniet från Zelected by Houze. Men när allt julpynt tog plats i huset fick dom vänta på att komma upp tills allt extra krafs var bortskalat igen till tjugondagknut.

Nu hänger dom äntligen där på vardagsrumsväggen.

Om jag känner mig själv rätt kommer dom hinna byta plats många många ggr men just nu är jag väldigt nöjd med dem där ovanför sidobordet med Buddhan från Thailand och tavlan jag ärvt efter min mormor och morfar.

Och intresseklubben kan anteckna att Lollo mår mycket bättre nu.

Varje vår dyker ju dom klassiska vårfärgerna rosa och turkos upp, åtminstone i nån mån, så även i år. Men i vår ser man också en del andra färger, blått som varit på intågande ett par år redan kommer stort nu och även grönt hittar man i de flesta vårkollektioner.

Men även lila hänger kvar. Den har synts i vinterkollektionerna ett par år nu men hänger kvar in på våren i år, och inte i nån pastellig ljuslila utan mer en djup plommonlila, gärna kombinerat med en mer rosa purpurröd. Och så till det dom nu fortfarande så heta mässingsdetaljerna. Lite orientaliskt, tänk Thai Airwayslogga.

Fjolårets Pantone färg var också ‘orchid’ och som vi vet hänger ju Finland alltid rätt länge efter så jag gissar att vi inte är riktigt klara med orkidélilan än i vårt land även om det var fjolårets färg.

I slutet av förra året lanserades också Kalklitirs nya nyans Simplicity som är en gråbeige färg med tydlig lila ton i sig. Elegant utan att vara tråkigt tycker jag.

 Bilder via Pinterest.

Och här lite tips på var ni kan hitta plommonlila detaljer just nu:

Förvaringslådor Housedoctor.

Ljuslykta Indiska.

Förvaringslåda Hemtex.

Sammetssängöverkast H&M Home.

Blåvitt porslin i mitt hjärta <3

Jag har utökat min blåvita servis av udda hopblandade delar ytterligare de senaste veckorna. Nån dag när jag hinner få fram kameran innan solen gått ner ska jag visa mer av vad jag lyckats fynda på loppisar. Ikväll får ni se en av tekopparna som följde med mig hem från loppis just idag.

Arabia Maisema i blått. Jag har nu två tekoppar och en kaffekopp ur just den här servisen, av lite olika åldrar, stämpeln under den här säger att den tillverkats mellan 1932 och 1949 nångång.

Lite mörknad och stött i kanterna, så att det syns att den är gammal och välanvänd, precis som jag vill ha den. En riktig mormorskopp, en tantkopp. Den påminner mig också om just min egen mommo iom att hon hade en Maisema mjölkkanna på sommarstugan som hon serverade sin hemgjorda saft utblandat med brunnsvatten i då jag var barn.

Det var en gång ett tråkigt och intetsägande litet badrum. Vita väggkakel, beigea harmlösa golvklinkers och vita släta skåp från det stora varuhuset.

I badrummet fanns också den här, en gammal rådgivningsvåg som kunde varit en snygg statementpiece men som var alltför osynlig och blyg även den. Länge stod den bara där, en vit våg mot dom vita kakelväggarna och syntes knappt. Den var en urläcker retrodröm men kom inte alls till sin rätt.

Spraymålfärgen to the rescue.

Och plötsligt infann sig inspirationen för resten av badrummet. Mattsvart och mässing fick det bli.

De gamla vanliga handukskrokarna byttes ut mot stora handsmidda mässingsspikar från Housedoctor, ni hittar de små som handhanddukarna hänger på HÄR.

Allra helst hade jag ju givetvis bytt ut det anspråkslösa beigea klinkersgolvet mot ett ljuvligt från Marrakechdesign, tex det HÄR. Men iom att det är mer än dröm än en verklighet så får den nya fina bomullsmattan från Indiska pigga upp, den hittar ni HÄR.

Även badhanddukarna hänger på Housedocotrs tuffa spikar, dessa är den större modellen som ni hittar HÄR. Dom är urläckra även i blank koppar men den här ggn beslöt jag mig att hålla mig till mässingen då det fanns på vågen.

Man kan alltid ställa fram sånt som finns i skåpen som passar i stil och färg och gömma bort sådant som inte passar in (om man inte råkar ha hela sitt badrumsskåpsinnehåll färgkoordinerat dvs).

När jag ändå var i farten med sprayburken så fick även toalettpappershållaren sig en omgång. Innan var den en typisk kromad sak med en sån där blank ‘metallflärp’ som hänger över själva rullen. Bort med ‘flärpen’ och så några lager mattsvart färg så blev den genast mycket roligare. Och vågen blev äntligen den statementpiece den alltid varit ämnad att vara. Den är inte bara tjusig den fungerar också förstås.

Förvaringskorg från Housedoctor HÄRIFRÅN.

Så mycket roligare med så små medel.

Inga rosa vårdrömmar hos mig i år. Inga turkosa heller. Bara svartvita. Man kan aldrig tröttna på svartvitt så är det bara. I alla fall inte jag. Och så kan man ju aldrig ha för många soffkuddar. Faktiskt.

Dom här fyra kunde jag tänka mig att utöka min samling med.

Indiska

House by F

Vilken tur att vi har två fullstora tresitsiga soffor i vardagsrummet och en jättelång kökssoffa i köket (plus en 180 cm bred säng) som alla naturligtvis ‘behöver’ mängder med kuddar för att vara sådär härligt maffigt mjuka och inbjudande och mysvänliga.

Varje år slår den till. HÄR skrev jag om mitt behov av färg, färg och mer färg då våren kommer trots att jag normalt föredrar monokrom inredning i svart, grått och vitt. I år blev jag dessutom ytterligare inspirerad av resan till Thailand. Mammas ljuvliga thailändska trädgård som ni kan se HÄR. Alltså. Den känslan ville jag ta med mig hem.

Inspirationen:

Så jag började med en orchide. Lite försiktigt så.

Och sedan gick jag lite bananas.

Den thailändska golvkudden har vi haft i mitt barnsdomshem sedan jag var barn. Den hittades i mammas källare och fick komma fram från sina gömmor.

I soffan trängs sidenkuddar i alla regnbågens färger.

Den underbara väggdekorationen som jag fått av mamma har ni som följer mig på insta sett en gång förut. Ä L S K A R den. Den har hängt ovanför mammas sänggavel i Thailand i tio års tid och varje gång vi rest dit har jag suktat efter den. Och vet ni. Den här ggn tyckte hon att jag fick packa ner den i kappsäcken. Det finns ju fler att få tag i därborta liksom. Men i Smedsby är det glesare med antika teaksniderier.

Trälådorna ett loppisfynd, den thailändska gjutjärnselefanten har jag haft sedan barn, Buddhan är köpt på Indiska ett par år sedan och lyktan hittade jag på Jysk för en tia. Lyktan och ett par kuddar är det enda nya som kommit in. Allt det övriga fanns från förut i mina gömmor så detta blev det förmånligaste inredningsinfallet på långa tider.

Den där soffan är ett kapitel för sig som kräver ett helt eget inlägg. Den har stått i vårt vardagsrum ett tag nu men jag har inte orkat blogga om den eftersom soffan och jag inte riktigt är vänner. Ni som känner min inredningssmak behöver inte ens fråga varför. Hur det kommer sig att  den då står där ska jag förklara en annan gång. Tills dess gör jag mitt bästa för att trolla bort den bland kuddar och asiatiska mönster och intalar mig att den ger rummet ‘karaktär’.

Och där står den då. den skyldiga orchiden som startade alltihop.

Idag har jag varit på kontoret men Magnus och en kompis har fortsatt rivningsarbetet hela dagen. Dom hittade bland annat ännu ett grått plankgolv under plastmattorna och lager med isolering i vårt blivande sovrum idag.

Och så revs ena köksväggens skivor där det är tänkt att stockarna ska få vara framme och målas. Innan såg väggen ut såhär:

Och nu ser den ut såhär.

  Wasabladet anno 1882. Och under tycks det finnas minst två lager tapeter så nu är vi inte helt säkra om huset kan ha stått där det står ännu längre än sedan 1888 eller om dom bara klistrat dit ett mycket gammalt vasablad.

Köksinredningen som nu är borta såg ut såhär.

Imorgon ska vi träffa en köksplanerare och jag tror det lutar mot ljusgråa skåpsdörrar denna gång.

Grått känns som en mer rätt färg än vitt i ett så pass gammalt hus på nåt vis, och sen går det ju inte att bortse från fördelarna av gråa nedreskåp jämfört med vita när det kommer till kladdiga barnhänder.

Igår besökte vi Epoq-kök och diskuterade våra köksplaner. Epoq är en av kökstillverkarna vi väljer mellan till köket. Och mer specifikt då just dom här skåpsdörrarna och bänkskivorna:

Ljusgrå dörrar med gammal känsla. Lite fundersam är jag över hurpas opraktiskt det blir att rengöra? Kan nån med erfarenhet av nån typ av ‘räfflade’ köksskåpsdörrar dela med sig hur pass mycket man svär då man ska hålla dem rena?

Och vit kompositskiva med helgjuten ho. Eventuellt. Att slippa alla skarvar och silikonsträngar som murknar med tiden vore underbart. Det är ju inte direkt billigt bara.

En annan aspekt jag gillar med den här versionen är att det likar stilmässigt väldigt mycket på porslinshoar som jag tycker vore mest rätt i ett hus från 1800-talet. Men det kommer inte på tal hos oss. Den skulle hålla max en vecka. I bästa fall. Sedan skulle nån tappa nåt tungt från högt ovanför och så skulle hon vara ett minne blott.

Så länge jag kan minnas att jag brytt mig om inredning har jag älskat gamla hus och som en naturlig fortsättning på det, gamla kakelugnar. Som i så många andra gamla hus har de gamla kakelugnarna försvunnit under årens lopp även från vårt ny(gamla) hus, så nu är tanken att det ska åtgärdas.
Muraren är kontaktad, sotaren kommer i veckan och undersöker rökkanalerna, och jag surfar kakelugnar till salu varje kväll.

Alla bilder via pinterest.

Åtminstone en, eventuellt om det går, två gamla kakelugnar har vi tänkt låta mura upp. En i vardagsrummet och en i det som ska bli Magnus och mitt sovrum. Huruvida det bara blir en i vardagsrummet eller även en i sovrummet beror på vad muraren hittar när han undersöker murarna och skorstenarna närmare. Muren i vårt blivande sovrum är av en modell som är gjord för en gammal råspis eller vedspis så det återstår att se om han kan åtgärda den utan att riva hela muren och skorstenen och allt.

Hittar man fantastiska gamla plankgolv i sitt hus under plastmattorna så står man plötsligt inför lyxproblemet att välja kommande färg på dom vackra golven.

Grått är alltid klassiskt.

Kanske riktigt ljusgrått?

Eller så tvärtom? En mörkare grå som en del av golven är målade i sen gammalt?

Eller RIKTIGT mörkt grått som i Lovas blivande rum?

Vita plankgolv är alltid läckert och fräscht men knappat praktiskt.

Lyxproblem som sagt. Lite som att välja på vackert, vackrare och vackrast. Alla bilder från Pinterest.

Det är inte bara golvfärg som skall väljas till drömhuset, även väggarna ska ju få en hel del kärlek. Nån enstaka tapet kommer det troligen bli men dom av er som känner mig kan säkert redan nu förstå att det till mycket stor del kommer att bli Kalklitir på väggarna i huset.

Jag ÄLSKAR som bekant den matta lättarbetade färgen som är impulsiva inredningsnördars bästa vän iom att den torkar snabbt och luktfritt och är så extremt härlig att arbeta med. Sen är det ju inte fy skam att den är helt ekologisk och naturlig heller så jag tycker det lämpar sig bra för ett gammalt stockhus.

Vilsamma gråa nyanser. Hur fint som helst.

Vilken tur att den nya Grey is Great kollektionen från Kalklitir har utkommit så att man nu har ÄNNU fler ljuvliga gråa nyanser att välja på. Har beställt in färgkartor och några av dom nya nyanserna till jobbet så jag kan ju inte vara sämre än att agera försökskanin själv då förstås. Här kan ni kika på fler nyanser (också annat än grått) av Kalklitir –  KLICKETIKLICK.

I onsdagskväll fick jag ett litet avbrott från rivningsarbetet då Nadia och Indiska ordnade VIP kväll. Vi fick bland annat lära oss massor med intressanta saker om Indiska och deras engagemang i miljö och sociala frågor som i alla fall var nytt för mig. Läs mer på deras websidor.

Bild via Lindas Lantliga.

Kika in hos dom andra tjejerna för bilder för jag åkte rakt från dagisvårfest och hade ingen systemkamera med mig. Nadia, Susanna, Ingela, Linda, Johanna, Lizette och Simone.

Givetvis kunde jag ju inte komma hem tomhänt från Indiska, speciellt inte när dom har mängder med blåvitt där nu.

Jag lyckades i alla fall behärska mig lite och hålla mig till en otroligt vacker större blåvit skål och så vimplarna.

[

Tycker dom är så underbart fina!

Fredagmorgon återvände jag till byggkläderna och livet har återgått till det normala igen. Men det är ju aldrig fel med lite VIP i livet.